Exakt 40 år efter solodebuten med albumet ”Rötter” släpper Roger Rönning sitt starkaste album, ”Vår inre kompass”.
Rönnings välskrivna sånger karakteriseras av ögonblicksbilder av de till synes små saker som sammantagna bildar ett liv. Hans pricksäkra, empatiska beskrivningar av hur det är att vara människa rör och berör. Hans digra diskografi rymmer ett dussin album, samt några samlingar.
Musikaliskt finns rötterna i både popmusik, det tidiga 70-talets amerikanska singer/songwriter-våg och ett tillbakalutat men omisskännligt groove som han är ganska ensam om: Roger Rönning har beskrivits som en av våra första svenska "blue eyed soul"-artister, med radiohits som ”Tiden bara går”, ”Det händer bara en gång” och ”Taxi 455”. Hans låtskrivande håller i dag lika hög klass som någonsin. Förmodligen högre.
2009 upplevde Roger en kreativ nytändning som artist och låtskrivare. Sedan dess har han släppt fyra album med nyskrivet material. Både akustiskt och med fullt band. Både på CD och vinyl. Och nu har det alltså anlänt ytterligare ett album, som de som tjuvlyssnat beskrivit som hans bästa hittills.
Roger Rönning, född i Örnsköldsvik och sedan länge bosatt i Stockholm, har alltid haft en fingertoppskänsla när det gäller att fånga ögonblicksbilder. Det senaste decenniet har för Roger Rönning varit osedvanligt kreativt och drivet av skrivarlust.
Det är lätt att se det nya albumet som kronan på verket. Här finns alla de kännetecken som gett honom en speciell plats i hans fans hjärtan. Den varma, sträva stämman. Det tillbakalutade groovet. De starka melodierna, som växer för varje lyssning. Och de eftertänksamma, vardagsfilosofiska texterna om vad som driver oss och vad som i slutändan egentligen betyder något. Han är också bra på att betona vikten av att betona lekfullheten i tillvaron – det är ingen slump att en av låtarna på det nya albumet heter ”Barnet inom dig”.
Utöver sitt musikskapande har Roger Rönning hållit en låg profil. Han har under lediga stunder ägnat sig åt sin familj. Hans egen pappa fanns inte där för honom när han växte upp och han var fast besluten att inte begå samma misstag med sina egna söner. Och han har lyst med sin frånvaro på mingelfester, invigningar och andra sammanhang där artister förväntas synas för att vara ”kändisar”. Integriteten och privatlivet har varit viktigare. För honom ligger fokus på att skriva sångerna och därefter samla ihop ett knippe av landets bästa musiker och spela in dem.
På senare tid har han jobbat mest intimt med producenten, basisten och arrangören Gunnar Nordén och multiinstrumentalisten Mats Persson, med vilken han också uppträder live. Och de låter som betydligt fler än två tillsammans. Dessa klippor kompletteras på skiva av handplockade musikanter som bidrar till att lyfta fram särarten i varje låt.
Titeln, ”Vår inre kompass” , väcker många frågor. Vilken är vår inre kompass? Drivs vi av längtan, hindras vi av rädsla? Följer vi magkänslan eller logiska mönster? Hur kommunicerar vi med varandra, utöver orden. Är det telepati – eller är det fantasi? En sak är säker: Roger Rönnings låtar når ofta fram.
”En låga brinner för dig” har ett enkelt budskap: ge inte upp, det finns någon för dig också.
– Kanske till och med i samma rum, fast du inte märker det, kommenterar Roger.
”Det bästa som har hänt” är hans varma kärleksförklaring till sin fru.
– Hon som hade turen att träffa mig, skrattar han självironiskt – och låter oss förstå att han menar tvärtom.
Svängiga ”Du ska lita på din kvinna” erinrar musikaliskt en smula om en av Rogers tidigaste inspirationskällor, Elvis Presley. En hjälte som gick bort samma år som Roger solodebuterade. Den handlar om en person som har svårt att hålla sig innanför skaklarna, något som tyvärr är alltför vanligt i musikervärlden.
– Men det slår ofta tillbaka på den som vänstrar. De får svårt att känna tillit till sin egen partner, eftersom de lätt får för sig att andra gör som de själva gör.
Suggestivt drivande ”Ont om tid”, som släpptes på singel i somras, återger en bilresa på Öland där Roger slogs av tanken ”så här borde det vara jämt”.
– Men de flesta av oss går tillbaka in i ekorrhjulet, antingen för att vi måste eller inte ser några andra möjligheter. Det är svårt att lyfta blicken från alla måsten.
"Allt gott" handlar om en tonårs - flamma som hör av sig efter att inte ha hört av sig sen det begav sig.
”Sol kom fram, det är morgon” vädjar om mer ljus i vår tillvaro.
– Det är knappast någon överdrift att säga att osäkerhet råder i världen, konstaterar Roger. Det finns många mörka moln och konkreta hot. Både demokratin och ekonomin känns instabil. Det behövs ljus och hopp. Men var kommer sanningen ifrån, vem levererar den? Det är mångbottnat.
”Matina” är en hyllning till livet och ljuset. Det är enkla ord, men goda ord. ”Till vägens slut” kan beskrivas som en vandring genom årstiderna. Känslan av att vara på väg.
”John” handlar om en äldre person som försvann in i en dimma av demens och Alzheimers.
”Vem är han, vem är hon?” har en intressant bakgrundshistoria.
När min pappa gick bort fick jag ett brunt kuvert med bilder på folk som låg ännu längre tillbaka i tiden än han själv och som var främlingar för mig. Det väckte frågor och tankar om det förflutna och folk som glöms bort med tiden.
I de flesta yrken blir man alltmer respekterad för sin kunskap ju längre man har hållit på. När man hör Roger Rönnings nya album inser man med all önskvärd tydlighet att detsamma även kan gälla musik. Åtminstone en viss typ av musik. Den som struntar i att haka på trender och fokuserar på tidlöst låtskrivande och empatiska texter.
”Vår inre kompass” summerar allt Roger Rönning har lärt sig om låtskrivande och att kommunicera genom ord och musik. Hoppas att du inte har ”ont om tid”, för det är ett album utan utfyllnad och som växer för varje lyssning. |