Utsökt stämsång, ett halv-akustiskt ljudlandskap, sparsmakade och tidlösa arrangemang och tänkvärda, vuxna texter. En amerikansk västkusttradition kombinerad med en nordisk känsla.
Allt det ovanstående är den svenska duon Up The Road. Deras självbetitlade album är släppt på duons egen etikett, ett beslut som känns vettigare än någonsin med tanke på hur dagens skivbransch ser ut och med den jämlikhetsprocess som internet påskyndat.
Up The Road består av två respekterade svenska musiker, Roger Rönning och Ted Steerling. Rönning är en etablerad soloartist med ett tiotal album bakom sig men har även spelat gitarr och sjungit med några av Sveriges mest namnkunniga artister. Steerling var i sin tur en av grundarna av de svenska progg-folklegenderna Contact. Efter det bildade han sitt eget band, Ted & Vänner.
Både Roger och Ted var nyckelmedlemmar i gruppen Flex, ett tidigt 70-talsband vars musik markerade medlemmarnas första inträde på västkust- och singer/songwriter-territoriet.
– Våra influenser var bl. a. grupper som Crosby, Stills, Nash & Young och The Mamas and the Papas.
Efter Flex splittring fortsatte de två göra musik, både tillsammans och var för sig.
Många år senare, 1994, bestämde de sig för att spela in en del av det material de samlat på sig genom åren. De bildade bandet Broken Arrow och fick snart skivkontrakt. En singel släpptes men resten av projektet lades på is.
Roger återgick till att göra soloalbum, men regelbundet återkom tanken, att som ett parallellprojekt, även någon gång förverkliga låtmaterialet som var för starkt för att förbli outgivet.
– Jag vill inte se tillbaka och ångra saker som jag inte gjorde. Jag var rätt säker på att vi hade samlat ihop ett antal starka låtar och att det framför allt skulle vara kul att spela in dom.
Och det var så Up The Road kom till.
Duon började testa nytt material på spelningar och mer informella fester, där de mixade de bästa av sina gamla låtar med nyskrivna. Den tidlösa kvaliteten och det homogena soundet gjorde det svårt att avgöra vilka som var vilka. Kombinationen av professionalism och den opretentiösa attityden fungerade bra ihop och de vande sig vid att folk efteråt kom fram och undrade om det fanns skivor att köpa. Det var ett tecken på att det var dags att åter äntra en studio.
Ted sjunger, spelar keyboards och slidegitarr. Roger sjunger och spelar akustisk gitarr, elgitarr och munspel. Rytmsektionen består av två av Sveriges finaste musiker: Mats Persson på trummor och basisten Gunnar Nordén, som också producerat albumet tillsammans med Roger.
Det har varit ett mycket avslappnad och kreativt samarbete, konstaterar Roger. Gunnar har ett mycket bra öra och är perfekt att bolla idéer med. Han har också en imponerande kunskap om hur man gör organiska inspelningar.
Där många yngre akter försöker återskapa en era som de faktiskt aldrig upplevt själva, var Roger och Ted med när den här stilen först dök upp på musikscenen. Den är del av deras erfarenheter, personligheter – och omgivningar. Allt detta resulterar i ett varierat album och den som till äventyrs väntar sig två trötta män som lever i det förflutna kommer att bli förvånade.
Wise Man är ett suggestivt öppningsspår och är albumets första singel. Looking For Sunshine andas optimism, medan låtar som Picture of Love och Broken Heart Motel är energiska uptempolåtar. Dessa balanseras av känsliga, nedtonade spår som t.ex. Painting. Låten Sitting by the sea fångar den längtan efter lugn och fridfullhet som brukar uppenbara sig när vardagen blir för stressig.
Att skriva på engelska föll sig naturligt, i synnerhet som de flesta av dagens svenska grupper ändå har en potentiell internationell publik. Däremot känner de inget behov av att låtsas vara ett amerikanskt band. Musiken har en omisskännlig skandinavisk melankoli. Även när musiken är solig, är det den gäckande svenska vårsolen som anas, snarare än palmer och apelsiner. Musiken är heller inte alltför söt. För varje Tequila Sunrise får vi en kärv svensk snaps – och de nordanvindar som alltid varit en integrerad del av Rogers låtskrivande.
– Givetvis har vi lyssnat på The Eagles och de andra storheterna från väst. Men vi är fast rotade i den svenska myllan och dess folkmusik är en lika stor del av oss. En låt som Window in my Mind har lika mycket känslan av svensk folksång, säger Roger.
Båda medlemmarna har starka musikaliska personligheter som kompletterar varandra. Om deras respektive röster är karaktärsstarka, är den tvåstämmiga sången ännu starkare. Teds soulinfluerade röst smälter perfekt ihop med Rogers mjuka och sträva stämma. Mycket arbete har lagts ner på stämsången, vilket resulterat i att Teds lite ljusare röst ofta tar de högre registren medan Roger står för de fylliga understämmorna.
Låtarna spelades in med en genomtänkt blandning av ny och gammal teknik. Allt spelades in digitalt och mixades därefter ner på analoga taper för en varmare känsla och naturlig kompression. Majoriteten av materialet spelades in live i studion. En del pålägg gjordes, men alltid med intentionen att addera nyanser snarare än förändra grundkänslan i tagningen. Det betyder att spontaniteten finns kvar och varje låt är ett "performance".
Du behöver inte veta något om inspelningsprocessen för att höra att det här är på riktigt.
Vissa kommer att kalla det "retro".
Men de flesta av oss kommer att känna igen det som bra musik.
Ted Steerling gick bort 2009
Tillbaka
|
