Du är född i norrland (Örnsköldsvik), uppväxt i Småland
och har bott resten av tiden i Stockholm. Känner du dig som Stockholmare?
"Ja det gör jag, jag bor ju här och har bott här över halva livet, men jag skulle säkert ändå inte räknas som Stockholmare av de som har bott här hela livet eller är födda här. Det är klart att jag också måste var präglad av både min tid i norrland och i småland, men jag trivs här och är nog ganska övertygad om att det är här jag kommer att bo även i fortsättningen. Mina barn betraktar sig och betraktas som Stockholmare men dom är ju födda här."

När började du spela?
"Jag började spela klarinett i plugget, men tyckte att det blev för trist. Gitarr började jag väl spela i 12-13 års åldern."

Var du med i någon grupp?
"Jag började spela i band när jag var 15-16 ungefär. Första bandet hette Melvins. Vi vann en amatörtävling och det var där det började. Efter den var jag med i olika kända och mindre kända sammanhang fram tills dess att jag fick möjligheten att göra min första egna platta."

Hur fick du ditt första skivkontrakt?
"Jag gjorde som många andra gjorde då. Jag spelade in en demotape som jag skickade runt till några skivbolag. Jag fick svar från två bolag. Det ena ville vänta ett tag med inspelning medan det andra bolaget kunde gå igång direkt. Det passade mig bäst just då. Så det blev på Electra (RCA-etiketten) som jag spelade in mitt första album, och även mina två följande. Nu finns inte Electra kvar längre som skivbolag."

Dom flesta minns dig för låtarna "Tiden bara går" (1979) och "Det händer bara en gång" (1980), men sedan blev det rätt tyst. Plattan "Roger Rönning" drunknade i en skivbolagskonkurs 1989. Vad hände sen?
"Efter ”Det händer bara en gång”-plattan gjorde jag ytterligare två album. 1985 la jag av för att jag inte tyckte att det var roligt längre och för att jag inte tyckte att jag hade någonting mer att säga just då. Jag jobbade ett tag med andra saker och upptäckte att det var en alltför liten värld att mest åka runt i en turnébuss speciellt som låtskrivare kände jag att det var viktigt att delta i det ”vanliga livet” helt enkelt för att ha någonting att säga som människor kan känna igen sig i.
1987 kom jag för första gången i kontakt med Mats Hedström. Jag hade gjort ett antal nya låtar och vi började spela in i studio för att kolla hur det skulle fungera. Det fungerade mycket bra. Första låten vi spelade in, ”Kärlekens vind”, spelades flitigt på radio och det var ett kanonläge för albumet. Sorgligt nog så drunknade albumet i en skivbolagskonkurs.
Efter det kändes det rätt tungt att börja om igen, så jag startade ett eget bolag 1989 och fortsatte jobba med andra saker jag gillar, men fortsatte ändå att göra låtar. En samlingsplatta släpptes 1991 där det ingick två nya låtar. Efter den gjorde jag inte någonting med mina egna svenska låtar förrän sommaren 1994 då Mats ringde och sa att han hade hört en låt som han trodde skulle passa mig. Jag tyckte att det lät intressant, så jag skrev en svensk text till låten. Vi spelade in den men det blev inget bra resultat, men jag var i alla fall igång med musiken igen.
Efter det har vi gjort albumen ”Månskuggor” 1995, ”Fem barn” 1998 och ”Snabbare än livet" 2003.
Ett samlingsalbum ”Glimtar över tiden 1977-NU” släpptes 2005 och "Vi lägger pussel" släpptes 2015.
När det gäller mina album "Ingen kvinna Ingen man" 2009 och vinylalbumen "Att finnas till" 2012 och "Vår inre kompass" 2017 samt det senaste albumet "En annan väg" har jag samarbetat med musikern och musikproducenten Gunnar Nordén.
2013 släpptes det akustiska albumet "Tretton akustiska låtar" och nu ser jag fram emot mitt senaste nyproducerade studioalbum "En annan väg" med release hösten 2020 och hur det skall tas emot.
Hur som helst så är jag jättenöjd med resultatet”.

Hur har artisten RR förändrats sedan skivorna på 80-talet och vad är det viktigaste du har lärt dig av din artistkarriär?
" Framför allt så tror jag att jag har en mer avspänd attityd gentemot hela grejen. Det tror jag är största skillnaden, plus att det är en massa års erfarenhet som ligger emellan, så jag skriver väl en annan typ av texter nu. Som turnerande artist vet jag inte riktigt var jag står. Jag har ju inte varit ute och spelat på länge. Det viktigaste som jag har lärt mig av min artistkarriär är att det inte är så viktigt.

Är det du skriver självbiografiskt?
Det är nog snarare ett collage av det jag och människor i min närhet upplever.
Var hämtar du inspirationen till dina texter?
"Från livet jag lever. Saker jag ser och saker jag hör och är med om. Jag samlar idéer. Sen har jag en konkret period när jag sätter mig ner och gör texter av dem.

Vad handlar låten "En annan väg" om?
"I stort tycker jag att det är fel att berätta vad jag menar med mina texter. Det är som med tavlor att var och en måste få chansen att skapa sig sin egen bild. Det viktigaste är att man känner något inför låten och det gör man utifrån sina egna erfarenheter men när det gäller den här låten ville jag skriva något som inger hopp och inspiration. Att vi människor fixar problemen vi står inför. Miljötänket ökar, man är på väg att ta fram flygplan som går på el och så vidare. Mycket går framåt, men det kräver att vi – och inte minst våra politiker – finner nya, mer långsiktiga vägar. Det är det låten handlar om”.

Vilken av dina tidigare låtar är du mest stolt över att ha gjort, musikaliskt eller textmässigt?
Det jag känner mig mest nöjd med är att de flesta av dom tidiga låttexterna fortfarande håller idag.

Är du orolig för recensioner?
”Det är klart att det är roligast att få bra recensioner, men man får inte glömma att en recension i en tidning är en persons åsikt. Det viktigaste är att musiken spelas så att människor kan bilda sig en egen uppfattning.”
Vilken är den bästa konsert du varit på där du befunnit dig i publiken?
Tveklöst Springsteen 1985 på Ullevi.

Vilken låt av någon annan artist önskar du att du hade skrivit?
Jag kan i skrivande stund inte komma på någon speciell men jag var, då dom kom fram, imponerad av Kinks tidiga låtar.

Blir det turné nu? Det var länge sedan du uppträdde med ett helt band. Är det inte dags igen?
"I dagsläget vet jag inte, jag vill avvakta och se vad som händer med nya albumet först. Det var länge sedan jag var på turné så när det gäller den biten blir det som att börja om från början. Det känns ibland som ett moment 22. Lusten finns där givetvis. Och om det finns en efterfrågan så åker jag hemskt gärna ut och spelar helst då med fullt band, men vi får se vad som händer."

Finns det några drömprojekt som du har kvar att förverkliga? Ett konceptalbum? En soulplatta? En soloplatta på engelska?
Jag har inget nytt projekt på gång just nu men vi får se efter releasen av det nya albumet vad som händer.

Tio stycken "All time" favoritskivor?
"Det var en svår fråga. Det finns ju så många bra plattor, men några som har gjort ett starkt intryck och som jag kan komma på direkt är: Abbey Road och Sergeant Pepper (Beatles), alla John Lennons soloplattor, Deja vu (Crosby, Stills, Nash and Young), Desperado (Eagles), Royal Scam (Steely Dan), Kinks, JJ Cale, The Police, David Grey, Amy Winehouse och Deportees."